8.09.2010

Bröstkorgen som sakta rör sig upp och ned. Tankarna. Vad vill jag bli, hurdan vill jag vara? Jag inser att jag aldrig kommer uppnå mina ideal. Allas. Jag känner mig suddig, som i ett otydligt kornigt fotografi. Jag står allra längst bak på fotot med en skara av folk. Avundsjukan. Alltid där över allt, vilar över allting som ett transparant täcke, denna avund. Förbannat. Svårt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar