(†)

Jag slår mot marken
varje gång du kastar dina verbala tegelstenar
Jag ser suddigt,
tårar gör det svårt att se
när det redan är dimma

Kom till mig
jag kommer till dig åter
Jag sätter gränser och du kör skoningslöst över dem
Vi borde vara snälla mot varandra
Snart Nu finns det inga chanser kvar

Jag är ledsen Fölåt mig
Visa att du fixar det den här gången
Det känns konstigt att alltid återvända
Att inte vända
och bara gå därifrån
Jag borde inte säga FÖRSÖK
för det är någonting du SKA
För mig
och kanske litet för dig själv

Akta det grävs ett hål i mig.